I fredags var vi på hockeyn, en helt okej match trots förlust. Under andra perioden blir jag yr och börjar må komstigt. Lämnar ståplats och går och sätter mig hos Malin och Andreas. Efter en stund mår jag lite bättre.
Under tredje perioden kan jag inte se E i klacken längre. Efter ett sms får jag svar på vart han är och att han har känningar från sin njursten. När han får det kan han inte vara stilla så han plockar flaggor och går omkring. Efter matchen ska vi åka till Max och käka med Malin och Andreas men det slutar med att vi får ta driven för E har så ont. Väl hemma tar han sina smärtstillande, lägger sig i sängen och värmer med vetekudden. Inget hjälper så jag ringer 1177 och ber om råd. Får svaret att vi ska åka in till akuten. Sagt och gjort vi åkte till akuten och jag körde inte det minsta lagligt på vägen dit.
Väl på akuten fick vi komma in på ett rum nästan direkt. E fick mer smärtstillande, dom tog blodtryck, blodprover och röntgade honom. Vid kl 02,30 blir det bestämt att han ska få stanna kvar över natten.
Vid det här laget är jag så trött och orolig att jag får hålla tillbaka tårarna. Har smått panik över att jag måste sova själv hemma. Så hela bilturen hem sitter jag och gråter. Somnade någon gång runt 4 på en blöt kudde.
Vaknade av mitt alarm vid 9, tog mina mediciner och la mig och halvsova. Vid 10 runger Kina och kollar hur det är med E. En stund senare hör E av sig och berättar att jag kan komma och hämta honom. LYCKA!
Vi var hemma vid 12,30 och sedan sov vi i stort sett hela efm/kvällen.
Trots att E är hemma så är jag fortfarande sjukt orolig för honom. Vet inte vad jag kan göra för att hjälpa honom eller vad jag dka ge honom och äta så att han inte spyr.
Kan inte koncentrera mig eller få något gjort. Lägenheten ser ut som FAN men har varken ork eller lust att städa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar