I kroppen min

Nu har jag läst ut "I kroppen min" av Kristian Gidlund. 

Boken handlar om Kristian och hur hans liv förändrades när han fick sitt cancerbesked. Han beskriver på ett fångade, bra och roligt sätt hur hans kropp mår, dess plågor och hur han känner inför döden. Han skriver på ett väldigt vackert sätt, det känns som om man är med honom. Att man går, sitter och står jämte honom. 

Jag tycker att boken är riktigt bra och fängslande. Jag följde hans blogg i ett par månader innan hans död. Kristian kunde verkligen skriva och förmedla ett budskap. 

Jag tycker att alla borde läsa boken. Inte bara för att den är bra men för att man får en annan syn på cancern som sjukdom. 

Svårt!

Som dom flesta som läser min blogg vet har jag Morbus Chrons. En kronisk tarmsjukdom som sitter i tunntarmen. På mig sitter den i övergången mellan tjock- och tunntarmen. Där har jag en 13-14cm lång inflammation som gör det svårt för mig att ta upp näring, äta vissa saker och som ger mig problem med diarréer. Mycket mysig info det sista jag vet ;) 

I början av min sjukdom gick jag ner mycket i vikt. 10kg för att vara exakt. När jag mådde som sämst vägde jag alltså 49kg. När jag gjorde detta jobbade jag på salongen och mådde ganska så psykiskt dåligt och var stressad över att inte veta hur det skulle bli med jobb. Jag var väl i stort sett genomskinlig under den här perioden. 

Självklart sökte jag hjälp. Första gången jag gjorde detta var i augusti och efter många om och men och diverse plågsamma undersökningar fick jag min diagnos i december. Det tog alltså mer än 4månader att få den. 

Jag fick en medicin, pentasa, som hjälpte och jag började må bättre. Men lyckades inte gå upp i vikt utan låg på 50kg gränsen. Fick höra från en kompis att folk diskuterade om jag hade anorexia, vilket det faktiskt såg ut som om jag hade! Revbenen och nyckelbenen stack ut och jag såg utmärglad ut. Inför varje kalas eller dylikt tog jag på mig pösiga kläder för att försöka dölja det för alla. 

Ett minne som jag minns ganska så väl är när jag och mamma var i ullared och jag provade en bikini. Jag ville visa mamma hur den satt och gick till hennes provrum som var en bit bort. Folk tittade verkligen efter mig och en del viskade. Då kunde jag inte förstå varför. Jag var ju så van vid synen av min smala kropp. 

Under sommaren träffade jag E allt mer och fick då berätta och förklara för honom vad det var jag hade för sjukdom och vad den innebar. Han har stöttat mig sedan dag 1 och sett till att jag ätit även om jag mått dåligt. Det är tack vare honom som jag gått upp till en relativt normal vikt. 

Men nu till det svåra. Jag låg på 49-50kg i mer än ett års tid. Jag vande mig vid att vara så smal och att benen stod ut lite här och var. Nu när jag gått upp till normalvikt kan jag ibland se mig själv i spegeln och se på mig själv med ett kluvet sinne. På ett sätt är jag glad att jag gått upp och ser frisk ut och vissa dagar trivs jag så otroligt bra med min kropp! Men andra dagar ser jag bara en svullen utputande mage, kärlekshandtag, celluliter, fett och känner mig obekväm. Sådana dagar önskar jag att jag var så där sjukligt smal igen. Jag kände mig på något sätt snyggare då.

Jag vet att det inte är normalt och jag vet att det är psykologiskt. Det insåg jag när jag läste psykologikursen. Det enda jag kan göra är att jobba med mig själv och vänja mig vid att detta är det som är det friska, hälsosamma och snygga jag. Det kommer vara svårt, det vet jag. Det kommer ta tid, men det är det värt. Bara jag lär mig att trivas med mig själv som jag är!!! 

Jag är bra och duger som jag är! 

Sommarschema

Igår började sommarschemat och jag började på korttids igen. Var kul att vara tillbaka och jag hade en riktigt bra dag! Jag hoppas på en lika bra kväll idag :) 

Ska vara där i totalt sex veckor i sommar. Två innan min semester och fyra efter. Sedan är det tillbaks till Ekgatan med nya utmaningar som gäller! Ser ut som att jag ska bli kontaktperson åt en brukare då jag har en kollega som ska byta arbetsplats. Det ska både bli kul men samtidigt nervöst! Känns som om jag kommer få så mycket press på mig. Men det ska nog gå bra :) 

Fördelen med att vara på korttids är att det är softa arbetstider och att man är ledig ganska så mycket. Slutar imorgon vid 9 och börjar inte så förens på tisdag. Nästan minisemester :) 

Midsommar

Nu är midsommar över och det första jag läste i tidningen i lördags var att nu går vi mot mörkare tider. Varför ska man berätta det dagen efter?! Ja det blir mörkare men inte på tre röda sekunder!! 

Så vad hittade jag på under midsommar? Jo hör och häpna så var jag faktiskt... LEDIG!! Hur skönt som helst! 

Jag och E åkte till Storebro för att fira midsommarafton hos hans faster med hela familjen. Vi fick mängder av god mat, vi hade väldigt trevligt och jag fick dansa med Emma och Elin kring midsommarstången. Det var sjukt kul, men jobbigt! Fick både håll och blev yr i huvudet xD Hej dålig konsis alltså! Sent på kvällen gick vi en lång promenad i Storebro. Det är ett väldigt mysigt samhälle med massor av fina hus! Natten spenderades på madrasser på golvet i tv-rummet. 

Vid kl 14 på lördagen åkte vi hem till Huskvarna. Vi valde att köra vägen över Lekeryd bara för att få lite variation och se om glasskiosken var öppen. Till min stora glädje så var den det! Där blev det varsin glass som jag bjöd på. Den bästa glassen finns i Lekeryd och ja på Peggens glasscafé i Falkenberg då med :P 

Kvällen spenderade vi i Norrahammar hos Kamran och Cissi där vi grillade ihop med Tina och Peter med. Väldigt trevligt! Kände mig lite halvt utanför då både Fred och Felicia var med. Men gud sickna godingar dom är! Och så stor Fred har blivit! Nästan så att jag blev lite bebissugen ;) 

Söndagen spenderades på soffan. Jag vaknade på natten med världens halsont så jag fick kurera mig med te. Skulle titta på Kalle och chokladfabriken men somnade efter typ 10min och vaknade i slutet. Jag var visst lite trött efter en väldigt intensiv men trevlig helg :) 

Sommarlov

Att kunna ta sovmorgon utan att känna pressen att jag missat flera timmar plugg. 

Att kunna läsa i en VANLIG bok utan att känna ångest över att jag inte pluggar. 

Att kunna ligga i solen i flera timmar utan att känna mig stressad och få panik.

Att slippa känna pressen och stressen och bara kunna slappna av! 

Har snart haft sommarlov i en vecka och det har kännts helt underbart! Har snart plöjt igenom "I kroppen min" av Kristian Gidlund. Helt fantastisk bok! Ska skriva mer om den när jag läst ut den.

Semestern närmar sig med stora steg och jag ser verkligen fram emot den. Jag längtar till Öland. Underbara, vackra öland! Som frälste mig förra sommaren på fyra dagar. Nu ska jag få vara där i en hel vecka! :) 

Har spenderat dagen i sängen, soffan och i solen. Bara slappat. Inte haft några krav på mig själv om saker som måsye göras. 

Nej nu ska jag snart göra mig redo för att jobba. Sista passet för denna veckan! P

Smulan

Smulan. Min underbara älskade Smulan. Vart har du tagit vägen?! Har du hittat något annat hem? Har något djur tagit dig? Har du fått ungar? Eller har du gått och lagt dig någonstans för att dö? 

Jag kommer aldrig glömma den gången du fick skabb, fått käken sparkad ur led och bitit i en padda. Då trodde jag du skulle dö. Men du piggnade till och kom tillbaka. Min underbara kämpe! 

Frågorna är många men djupt inne i mitt hjärta har jag börjat misstänka svaret. Det värsta svaret jag kunde tänka mig. Att jag aldrig mer ska få se dig, köra ner näsan i din päls och känna din doft, att jag aldrig mer ska få klia dig på magen så du rullar runt för att jag ska komma åt bättre. 

Jag vet inte hur många år vi fått ihop exakt. Men det är väl runt 10. 10 år med galna upptåg och massa mys. Många gånger har du tröstat mig och krupit upp i min famn. Många gånger har du fått mig att skratta. Och så otroligt många gånger har vi kelat och bara myst med varandra.

Jag kommer sakna detta så otroligt jävla mycket! Ingen katt kommer kunna få samma plats i mitt hjärta som du. Jag hade hoppats på att få en av dina ungar som såg ut som dig i sommar. Men det hoppet har jag fått ge upp. Det som glädjer mig är att två av dina ungar finns hos vänner till mig som tar bra hand om dem och jag får träffa dem.  

Även om vi inte setts och kunnat gosa lika mycket sedan jag flyttat till Huskvarna så har du alltid kommit springande och mött mig vid bilen när jag kommit hem. Detta kommer jag sakna så otroligt jävla mycket! 

Sitter just nu och gråter stora tårar. Tårar fyllda av sorg och saknad. En otroligt stor saknad.

Bröllop!

Ja i lördags var det dagen D eller elentligen dagen B. Det var dags för Ida och Rickards bröllop! 

Min dag började med uppstigning kl 7 och efter det plockade jag ihop mina sista grejer som skulle med ut i bilen. Självklart öppnade sig himlen när jag skulle gå ut så körde upp den till dörren och trots att jag gjorde det så blev jag dyngsur! Såg ut som om jag precis klivit ur duschen när jag kom in. Men vi kom iväg strax efter kl 8 som vi planerat.

Kl 8,55 var vi framme i Fryele och dagen kunde börja! Kl 9,30 kom Linda och Martin som skulle vara brudnäbbar. Vi började med att göra Lindas hår och när jag var klar med henne såg hon ut som en liten ängel! Så otroligt söt!! Efter Linda började jag med Ida. Hennes uppsättning kände jag mig säker på då jag gjort den två gånger tidigare. Och den blev riktigt bra!! Tyvärr lyckades Linda bränna sig på locktången på foten så vi fick ta en liten paus och trösta. Men det gick över lagom tills vi skulle åka som tur var :) 

Vid 13,30 skulle alla vara klara. Jag lyckades med att få hår och smink klart på alla tills dess så efter det blev det en stressad påklädning och ihoppackning av saker! Jag fick se Ida och Rickard ihop utanför huset men kunde inte riktigt njuta av hur vackra de var förens vi kom till apladalen där fotograferingen skulle äga rum. I en timme befann vi oss i apladalen innan bilarna begav sig till kyrkan. 

Väl inne i kyrkan kunde jag slappna av lite och börja njuta. Och oj vad rörd jag blev när jag såg dem komma in i kyrkan. Tårarna började rinna och jag fick känpa för att de inte skulle spruta ut!! Hela vigseln var underbart vacker och det enda missöde som hände var att slöjan lossnade efter att de fått välsignelsen. Detta TROTS att jag tuperat som en tok. Sista gången jag fäster en slöja med plastkam. 

När jag satte mig i bilen kunde jag slappna av på riktigt och njuta av festen. På festen blev jag utsedd till att ha kvällens snyggaste vader, dekolletage och högst klackar. Det var faktiskt ganska så kul :) 

Stort grattis till det otroligt vackra brudparet och tack för att jag fick vara delaktig under er dag :) <3 

Skönhet

Sitter just nu med en ansiktmask, noppade ögonbrynen för en liten stund sen. Ska snart duscha och raka benen. Kort sagt lite skönhets tid! Måste ju vara fin imorgon!

Så vad händer imorgon? Jo imorgon är dagen D för Ida och Rickard. Det är bröllopsdags! Då jag ska agera stylist åt Ida och Linda så får jag fixa så mycket med mig själv idag. 

Har plockat ihop mina kläder och smycken idag med och sett så att allt passar. Fick sy in bältet lite, har visst blivit smalare om midjan sedan jag köpte det. 

Ska snart försöka få Edde att prova sina kläder och raka av/trimma till skägget. Tror vi kommer bli ett stiligt par :)