Nu när jag inte ätit ppiller sedan i Oktober så har jag fått lite funderingar kring det här med barn. Jag vill ha barn! Särskilt nu sedan jag träffat världens bästa kille. Men inte just precis nu i tiden. Om något år.
Men då jag inte äter några ppiller eller har fått sätta in min pstav så finns det ju en risk att jag kan bli gravid. Även om vi är försiktiga. Och innan har jag alltid sagt att om jag blir gravid så ska jag göra abort. Men E och jag har pratat lite och sagt att händer det så händer det. Vi kommer lösa det om det skulle hända.
Men sedan har jag även funderat på lite annat. Eftersom jag har Crohns och det finns en risk att vårt framtida barn kommer ärva det blir jag lite ställd. Jag vet ju själv hur dåligt jag mår när jag är dåligt och vill absolut inte att mina framtida barn ska behöva uppleva samma sak. Men tyvärr så finns det ju inget jag kan göra. Mer än att hålla tummarna för att de inte får det. Det måste ju vara en ganska liten chans att få Chrons då vi är många kusiner och jag är den enda som har fått det. Så tycker ändå det är ganska goda chanser.
Men har telefontid den 10e med min läkare på hud och ska fråga henne om det är okej att jag sätter i pstaven. Är aningen trött på att ha mens ungefär varannan vecka. Det är lite påfrestande om jag säger så! Sen är det inte så kul att ha mensvärk så ofta heller. Den har blivit värre och värre för varje gång nu. Och nu kommer den ett par dagar innan jag får den. Fast det är bra, för då vet jag att den är på väg och kan jag förbereda mig på den. Så nu håller jag bara tummarna för att jag ska få sätta i den. Det hade underlättat ganska så mycket :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar