Saknad!

Igår på jobbet så stod jag och skalade ett äpple till en paj vi skulle ha till fikat. Jag skalade runt, runt, runt tills skalet blev en lång orm. När jag lyckats med detta så fick jag ett litet leende på läpparna. Jag hade lyckats, jag klarade av att göra som morfar! Hade jag kunnat skulle jag ringt och berättat för honom att jag klarat det. Att jag lärt mig skala som honom. Men kunde ju inte göra det. 

Är fyra år sedan han gick bort nu. Den sista av mina mor- och farföräldrar. Känns som om det var igår som jag satt där i hans kök på Mariagården och skalade, delade och frös ner äpplena som han plockat utanför lägenheten. Jag minns att han plockat fram allt i köket när jag kom från tåget. Hur vi satt där och skalade, pratade och skrattade tills mamma kom och hämtade mig. Jag kommer ihåg hur glad och tacksam han var när vi följde honom till matsalen när han skulle äta. 

Vid den här tiden på året saknar jag morfar väldigt mycket. På sommaren när jag plockar dom första smultronen saknar jag mormor väldigt mycket. På vintern när det blir dags saknar jag farmor väldigt mycket. Och farfar saknar jag varje gång jag hör en fiol spela. 

Alla dessa saker hade jag speciellt med dem. De är mina fina minnen. Minnen som jag alltid bär med mig. 

Berörde mig.

Såg en video som berörde mig idag. En video som fick mig att få extra hopp. En video som visar att man inte behöver mediciner bara för att man har Chrons. En video som gav mig motivationen att kämpa. Kämpa för mig själv och mot sjukdomen. 

Jag kan, jag vill, jag ska! 

http://m.youtube.com/watch?v=mzxO9Ni56k8&feature=youtu.be

Vill ha!

Dessa får mer än gärna flytta in i min garderob! 

Vilken härlig dag!

Vilken helt underbar dag! Är så glad att jag kan spricka! Har nästan gråtit en skvätt av lycka! 

Nu går det som vi vill. Nu kan vi se ljust på framtiden och börja planera. 

Jag längtar något så sjukt mycket just nu. Helt galet mycket. 

Fan vad glad jag är! :D 

Jag hatar!

Jag hatar att min jävla sjukdom just nu gör att jag ser så otroligt svullen ut. Känns som om allt bara väller ut. Jag gömmer mig bakom pösiga tröjor för tillfället. 

Vet att det har med kosten att göra att jag är så svullen. Har slarvat ALLDELES för mycket i sommar. Ätit alldeles för mycket kolhydrater och bröd. 

Minns i Januari när jag gick in stenhårt för att äta typ inga kolhydrater. Tappade flera cm och var knappt aldrig svullen. Kände mig så snygg då. 

Så måste ta tummen ur igen och bli stenhård med mitt "dietande" och utesluta bröd och kolhydrater så mycket som det går. Ska börja simma igen också så att jag får lite motion, försöka komma ut på pw och kanske springa lite med.

September

Oj redan en ny månad! Tiden går sjukt fort nu tycker jag. 

Har jobbat sjukt mycket det sista vilket resulterat i att jag varit trött, inte haft ork och att jag blivit förkyld. Borde väl egentligen skriva ett lite längre inlägg, men orkar inte det idag!